Ettandagen
Idag vaknade den här lilla nissen klockan 06 och kunde inte sluta tänka på paketen på kalendern ute i vardagsrummet. Och det är ganska förståeligt så som han längtat och räknat ner till "ettandagen". Det var bara att pallra sig upp med den studsande lilla killen och öppna första paketet, till lillens lycka innehållande de tomtekläder han önskat. Välkommen efterlängtade december!!
Prommis hem från dagis
Kanelbullar, tandsprickning och förkylning
Men nu är det fredag, och även om Teodors nästäppa under natten eskalerade och övergick till hans första ordentliga förkylning, med både rinnande näsa, hosta och feber, så är i alla fall humöret bättre hos oss alla. Teodor är så tapper och lyser som en liten solstråle nästintill hela tiden, trots både sjukdom, ont i tandköttet och en intensiv utvecklingsperiod. Amadeus, som under den senaste veckan vissa stunder chockat både mig, och säkerligen även sig själv, med att kasta saker omkring sig, smälla i dörrar, och spotta på golvet, verkar även han ha lugnat ner sig. Får väl se hur länge det varar, men oavsett så är väl även han inne i nån slags maktkampsperiod där han själv vill bestämma och hitta på allt möjligt för att få sin vilja igenom. Helt normalt och nödvändigt för att komma framåt i utvecklingen, I know, men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte vill ha tillbaka min harmoniska och goa lilla krampojke. Det kommer väl såsmåningom :)
Jag själv har haft rejält ont i halsen flera dagar, men det verkar inte bli mer än så, och tur är väl det, för nu är det helg, något som vi firat in ordentligt med kanelbullefrossa här hemma. Även pappan kom hem en sväng mitt på dagen och lyckades tajma in nybakade bullar. Tror nog han kan känna lukten på mils avstånd ;)
Nu ska jag ta tag i fredagstacon, sen blir det fredagsmys här hemma. Bon weekend!
September genom Insta
Ettårskalas hos kusin Charlie - Teodor provar på gåstolen - förberedelser för lillemans barnvälsignelse - kvalitetstid och födelsedagsfirande av älskade Garbo - Amadeus visar prov på att han är sin mors son i genom att lämna halvätna godisar lite överallt som han slickar lite på när andan faller på - vi hämtar pappa på flygplatsen efter en helg i Irland - Mamadeusmys med majsplockning i sommarvärme - också syskonmys, massa syskonmys.
Dagen efter
Igår och idag har varit lite dagen efter för oss här hemma. I söndags hade vi barnvälsignelse för vår minsta prins, och det har varit en hel del fixande inför detta de senaste veckorna. Fler bilder från dagen kommer lite senare, men välsignelsen blev i alla fall väldigt lyckad och minnesvärd.
Eftersom Amadeus visade sig ha över 39 graders feber i söndags när vi kom hem från kyrkan, så spenderade vi gårdagen mestadels i soffan, med en liten avstickare för en cykeltur i solen. Idag när vi skulle iväg till dagis, verkade han inte speciellt sugen. Men feberfri var han, och eftersom det var fotograferingsdag idag, så pallrade vi oss ändå iväg. Efter lite lirkande gick Deus med på att ställa upp sig på gruppbilden OM mamma fanns inom synhåll. När han sedan kommit igång och leka, så var det okej att låta mamma åka hem en sväng. Det är lite svårt det där med hur mycket man ska pusha honom. Jag är väldigt noga med att han ska vara på dagis för sin egen skull, för att han vill. Men ibland behöver han en liten knuff i rätt riktning, för när han väl är på plats så är det ju faktiskt ganska roligt :) Försöker följa magkänslan och få honom att känna sig trygg i att det faktiskt är upp till honom hur han vill göra. Ibland blir vi hemma allihop, och ibland är jag med honom en stund på dagis för att han ska komma igång med leken innan jag får lämna.
Nu sover lilleman, som för övrigt har första tanden på gång. Ja, denna gången vet jag att det är på riktigt, för jag känner tydligt en liten spets som är på väg att tränga igenom. Som vanligt vid tandsprickning är sömnen lite sisådär, det har blivit en del matande nattetid på sistone, men han brukar ta igen lite sömn på dagen istället. Jag tänkte ta tillfället i akt att stänga ögonen en stund jag också, innan vi promenerar iväg för att hämta storebror. Får se om jag lyckas. Det brukar ju alltid finnas så mycket annat man vill "passa på" att göra... :)
Välkommen Charlie!!
Idag fick jag äran att träffa den här lilla krabaten för första gången. Fina lilla Charlie Norberg, son till våra kära vänner Rani och Olov. Så liten men redan så otroligt söt. Välkommen till världen, lilla vän. Mig kommer du nog att få dras med en hel del framöver :)
Tidig shoppingtur
Idag var det morgonshopping på Lindex med lite extra fina erbjudanden. Och vad gör jag, om inte släpar med mig mina gossar ner till stan i ottan i hopp om att få tag på några speciella plagg jag i förhand spanat in. Lilleman slocknade snart i vagnen, och storebror, som inte alls var sugen på klädprovning, lockade jag i sann mutaranda med en glass. Och efter nån timme i butiken, en stunds krängande i provhytten och otaliga små chokladhjärtan senare klev vi ut i morgonsolen med några fullpoängare. Helt klart värt en stor mjukglass på Donken. Mamma glad, Deus glad, alla glada.
Lata hemmadagar
Så, en av fördelarna man har som hemmamamma är ju att man kan fortsätta semestra på hemmaplan även efter att juli blivit augusti. Eller, tja, semestra var väl kanske att ta i. Men att fortsätta med sena frukostar, pyjamas fram till lunch och spontana badturer (så spontana de nu kan bli med två barn ;)), det kan vi i alla fall. Sagt och gjort. Den senaste veckan har vi hängt på badstranden med vänner, haft kids poolparty i trädgården, besökt mormor och morfar med husbil på Västkusten, och spenderat förmiddagar på lekparken med goda vänner.
Så min semester är inte slut. Inte sommaren heller. Hösten må knacka på dörren. Men. Inte. Riktigt. Än.
En dag på Liseberg
I onsdags åkte vi till Göteborg och Liseberg. Pappan erbjöd sig att ta hand om lilleman, så jag och Deus plockade på oss åkbanden.
Tänk er lyckan över att som treåring få sitt alldeles egna körkort! Amadeus, som mycket väl vet att det är 18 år som gäller, förtydligade gång på gång för mig att "körkortet fungerar bara på Liseberg".
Kram av Lisebergskaninen som iklädd tomtedräkt gick runt och önskade folk en riktigt god juli. Gissar att någon haft tråkigt på jobbet...
Otaliga timmar i kö...
...men det var det värt när det äntligen blev vår tur!
En mysig dag i kaninlandet med karuseller som kändes ganska lagom för mamman. Om några år är det jag som står nere på marken och passar väskorna...
MamaDeus-tid
Häromdagen tog jag med mig Amadeus in till stan för lite tid på tu man hand. Vi köpte leksaker på rean, åt glass i solen, lärde oss om röd och grön gubbe, och studerade tågövergången där bommarna ideligen fälldes ner och upp för att släppa fram passerande tåg.
Det är så mysigt att få lite tid bara jag och Amadeus, förr blev det ju mer av den varan, men när tillfälle ges så försöker jag smita iväg en stund ensam med honom. Han är så klok och säger så mycket roligt. Han är så observant och ser folk som har likadana skor som pappa, bemärker varje gång någon cyklar förbi utan cykelhjälm (!) och bevisar att mammas ord i hans värld är lag, när han säger "Mamma titta vad han är busig, han har strumpor i sandalerna, det får man ju inte ha!"
Så många fraser att spara i minnet, och så många mysiga stunder att rista i sten långt därinne i hjärtat. ♥♥♥
Amadeusdagen
Idag firade vi Amadeus namnsdag, något i förskott då jag och barnen åker till kusinerna i Uppsala på lördag. Eftersom Amadeus numera tål mjölk så gjorde jag en liten bilglasstårta med hans namn på, och oj vad den var uppskattad. "Mamma tack att du gjorde en så fin bil till mig!" Bil fanns det även i ett av paketen, en hoppboll i ett annat. En hoppboll som han sedan spenderat nästan hela dagen på. Mysigt att få ha sin egen dag två gånger om året, en på vintern och en på sommaren.
Vår midsommar
Vi började vår midsommarafton med en fantastiskt god lunch hemma hos våra kära vänner Rani och Olov.
Personliga flaskor med äpplemust fick vi, och världens godaste jordgubbstårta till kaffet.
Sen åkte vi hem till Kaxholmen där vi tände grillen, njöt av solens sista strålar, och till sist myste med god dessert medan regnet smattrade mot rutan. Precis som det ska vara. För vad vore väl en midsommar utan regn? Knappast svensk i alla fall.
En dag i solen
Vissa dagar är helt enkelt lite bättre än andra, även när man är hemma och mammaledig. Efter en svacka då tristessen jagat mig i hälarna har vi idag haft en skön avkopplande dag i solen. Vi började med att äntligen införskaffa en pump så vi kunde blåsa upp poolen som Amadeus fick av farmor och farfar när de var här.
Och vilken hit det blev! Premiärdoppet blev en enda lång sol- och badsemester. Deus varvade mellan hopp och studs i poolen och vila i solen.
Teodor betraktade. Kan inte sluta pussa på det där söta lilla ansiktet.
Lite senare på eftermiddagen tog Amadeus på sig snickarbyxorna och hjälpte pappa klippa gräset.
Det är viktigt att alla verktyg sitter på rätt plats, och att telefonen är lättillgänglig.
Paus med färska hallon och chili-lakrits glass.
När barnen lagt sig passade jag på att ta vara på de sista solstrålarna. En ond hals stoppade mig från den planerade löpturen, så det fick bli en lugnare blomplockarprommis istället.
Vilken fantastisk plats man bor på. I'm just sayin'...
Sommarlov
Igår gick Amadeus sin sista dag på dagis, och idag är således hans första dag på sommarlovet. Minns själv hur magiskt det kändes att ha en hel sommar av ledighet framför sig. Nu gick ju inte jag på dagis utan gick mitt första sommarlov i den bemärkelsen först när jag gick ut ettan, men desto mer efterlängtat var det då.
Nu slutar inte Amadeus inte bara för sommaren, utan för gott, då han till hösten börjar på ett nytt, privat dagis. Vi har stått i kö där ända sedan lillen var ett par månader, och det känns jättebra att vi nu äntligen fått en plats.
Värdelös som jag är med avslut, kan jag trots övertygelsen om att det nya dagiset blir bättre, inte låta bli att känna lite vemod över detta definitiva avsked från ett ställe där Deus spenderat så mycket tid, och där han fått sina första riktiga kompisar. Det ska även sägas att Amadeus, tack vare två dagars vistelse på dagis denna veckan, verkar fått smak på det hela, för idag har han tjatat om att han vill dit igen. Perfekt nu när det är sommarlov... Han som inte velat gå dit på två månader ;)
Nåväl, nu ska vi se till att roa oss själva i sommar. Det kommer säkerligen bli en hel del bus på hemmaplan, då Amadeus och en av grannpojkarna funnit varann ordentligt och kan vara ute och leka och cykla tillsammans i timtals. Eftersom Teodor också de senaste dagarna (och nätterna) bara sovit och sovit, så har jag plötsligt massor av tid att ta igen sådant jag inte hunnit med, som att blogga. Vi får se hur länge det håller i sig ;)
Mors dag med de bästa
Idag väcktes jag av en sprallig liten treåring som kom in och sa "jag älskar dig" och lämnade över en väl utvald present, nämligen en fin gul tandborste som han tyckte mamma skulle ha ;) Så söt, antar att han ger det han själv skulle vilja ha, han älskar nämligen tandborstar, och skulle gärna köpa en ny varje gång vi handlar. Sen kröp han ner hos mig i sängen och talade om hur roligt han tyckte det var att få överraska mamma.
Därefter blev det tårta, och på det en liten utflykt till mysiga Brunnstorps gård där vi åt chokladboll och glass (Ja, jag tog en tillfällig paus från min annars ganska strikta diet...)
En mysig dag med familjen, det måste vara den bästa present en mamma kan få!!
Syttende mai
Idag klädde vi oss i rött vitt och blått, bakade rulltårta och firade vårt norska arv. Fira allt som firas kan!
Vår fredag
Det har varit sjukstuga hos oss den senaste veckan. den här gången är det ögoninflammation som angripit, först Amadeus, sen pappan, och nu lilleman.
Men idag bestämde vi oss för att iaf komma ut i skogen och få lite luft. Amadeus ville absolut åka sparkcykel, men vanan trogen hamnade cykeln istället hängande på barnvagnen efter några meters åkande :) Med oss gem fick vi både en bukett vitsippor och två fickor fulla av stenar som absolut måste sparas..
På eftermiddagen hittade Amadeus några kompisar i form av grannens barnbarn, som han lekte med i timtals. Första gången han varit hemma och lekt hos nån utan mamma eller pappa med sig. Stora killen. Avslutade som vanligt fredagen med glass och fredagsmyssången i soffan. Familjeliv när det är som bäst!
Vardagslunken
Dagarna rullar på en rasande fart, och den tid jag trodde jag skulle få, eller i alla fall kunna ta, till bloggande har än så länge varit obefintlig. Eftersom sjukdomar härjat på dagis så har vi varit hemma alla tre, jag och mina två prinsar, och även om det vissa dagar varit extremt intensivt, med en lillebror som kräver sitt, och en storebror som vill ha extra mycket uppmärksamhet, så har det ändå gått jättebra.
Amadeus är en så fantastisk storebror som springer och hämtar blöjor åt mig, sjunger för Teodor när han är ledsen, och hjälper till med allt möjligt här hemma. Den rastlöshet som dominerade honom de första dagarna efter att pappan gått tillbaks till jobbet har nu lagt sig, han verkar på något sätt hittat lugnet och börjat leka mer och mer själv, precis som att han inser att mamma numera har två små att pyssla om.
Idag har vi också varit på öppna förskolan för första gången sedan Teodor föddes, och Amadeus berättade så stolt om "våran bebis".Amadeus själv har även han skaffat sig bebisar att ta hand om - nallarna har fått blöja, och ska matas, rapas och spy, och ett av hans andra gosedjur fick idag sitta i hans ficka och följa med när vi skulle gå. "Annars blir han ledsen och saknar Uhu (=Amadeus)"
Jag själv trivs väldigt bra som tvåbarnsmor, är så stolt över mina skatter, och så glad över att allt har gått så bra. Övergången från ett till två barn har för mig (än så länge) gått väldigt smidigt, och jag har svårt att minnas hur livet var innan Teodor kom. Lillebror sover väldigt bra, och jag känner mig nästan bortskämd, men väldigt tacksam, över fyra, fem timmars sömn i streck varje natt. Vi börjar så smått hitta en vardagslunk, och även om dagarna springer förbi, så försöker jag suga in varje minut och passa på att ha lillebror nära och snoosa på honom så mycket som möjligt. Helt plötsligt är han ju stor och har inte tid att sitta hos mamma.
Innan jag gick på mammaledighet så var jag övertygad om att jag skulle sakna jobbet och funderade över vad jag skulle hitta på om dagarna. Men sysslolös har jag verkligen inte varit, och att jag skulle sakna att jobba känns väldigt avlägset. Det sociala utbytet får jag ändå, och det viktigaste jobbet måste ju ändå vara det jag har nu - att ta hand om och uppforsta två fina små killar. ♥
Mommy and little me ❤
Vår lilla bubbla
Foto: miaj.blogg.se
Åtta dagar sedan Teodor kom till oss. Även om världen inte vänts lika mycket upp och ner som när Amadeus föddes, så är det ändå, som sig bör, en omställning för alla i familjen. Amadeus har än så länge tagit det hela väldigt bra. Han klappar och kramar lillebror och är tydligt stolt över att ha fått ett syskon. Att däremot tvingas dela mammas och pappas uppmärksamhet med en annan individ är tydligt jobbigare för honom. Han vill gärna sitta i knät på den av oss som håller Teodor, och mycket har blivit lite mer omständigt, antagligen för att mamma och pappa ska se honom lite extra. Han har vid ett par tillfällen både kissat och bajsat på sig, och vill gärna vara bebis och göra allt som bebisar gör. Vi försöker bara ge honom så mycket kärlek och uppmärksamhet som det bara går, samtidigt som han, precis som vi, behöver vänja sig vid att vi nu är fyra i familjen. En inte helt lätt balansgång alla gånger, men precis som alltid så försöker vi följa magkänslan och göra det som vi tror är bäst.
Lillebror är en matglad krabat som redan efter tre dagar snudd på nått upp till sin födelsevikt. Han verkar mer viljestark och bestämd än sin storebror, visar tydligt när något är fel, men är också världens goaste som gärna vill bli buren och höra mammas och pappas hjärtslag. Det är så mysigt med en liten igen, och jag njuter verkligen i fulla drag. När Amadeus föddes var det så mycket nytt och så omtumlande, att jag tror jag ibland glömde, eller inte insåg att jag skulle njuta. Nu vet jag hur fort det går, och att lite sömnbrist och matstrul är bortglömt fortare än man tror. Jag försöker supa in varje minut och vara närvarande i nuet så mycket det går.
Det är så speciellt att få vara hemma hela familjen. Även om det naturligt blir så att jag ägnar mer tid åt Teodor, så försöker jag och Husband turas om så mycket det går, så att Amadeus även får lite tid med mamma, och pappan får snooza på lillen. Vi är mest hemma, har haft några besök, och gör emellanåt små utflykter. Igår tog vi bilen en bit ut på landet och promenerade utmed sjön medan Amadeus balanstränade på sin nya springcykel.
Att det bara var en vecka sedan Teodor kom till oss känns smått overkligt. För även om jag nog ännu inte helt smält att vi nu är fyra i familjen, så känns det på något märkligt sätt som att han alltid varit här. Kärleken till honom är så stor, och fanns där från första stund. Tårar av lycka rann redan på förlossningen när han låg på mitt bröst, och nu vet jag att mitt hjärta hade plats för en till. Jag känner mig så otroligt rik med två så fina skatter och en så fantastisk man i mitt liv. ♥