Pa plats over there

image529Da var vi pa plats i det forlovade landet. Bristen pa prickar o ringar ovanfor bokstaverna i inlaggen harifran far ni leva med:) Klockan ar nio och de andra sover. Sjalv ar jag lite jetlag forstord och kan inte sova mer. Flygresan var lang och tidvis skakig men forutom att maten inte stannade i magen pa mig gick allt bra;)

Val framme i LA var kon till passkontrollen milvis... Men vi roade oss med att i detalj studera Hugh Laurie, alias "Dr House" ,som stod strax bakom oss i kon(!) Han sag ut precis som pa TV. Med stora, posiga jeans, gra skjorta och svart kavaj grasligt matchat med gympadojjor och en ful ryggsack stod han och diggade musik i sina attiotalslurar. Naja, det var lite kul. Inte minst for Vidar, som har Dr House som sin favoritserie pa TV... Bra borjan. Nu vantar jag bara pa att springa in i Lauren Graham, Alexis Bledel eller nan annan i GG sa ar lyckan total:)

Off we go!

image528


Passlös

Jag har upplevt det förr. Jag bodde i Norge. Jag hade inget norskt leg utan använde mig av mitt pass, vilket alltid låg i min handväska och följde mig vart jag än gick. Vid ett rutinärende på banken uppmärkssammade damen i luckan att en sida i passet satt lite löst och hon hjälpte mig fixa med lite tejp.
image522
Två månader senare. Arlanda, Sverige. Massa packning och biljetter till Delhi, Indien. Vi hade åkt hela natten ifrån Borås för att hinna med planet vilket som vanligt skulle avgå på en tid som i min värld inte är human. Vi checkade in, satte oss på ett café och samlade lite näring för den långa resan. När gaten öppnades ställde vi oss snällt i kö, som alla svenskar gör. Vidar framför och jag efter. Detta var sista säkerhetskontrollen sen skulle vi äntligen vara på väg.

Jag lämnar snällt pass och boardingcard till mannen i luckan. Han öppnar passet, ser tejpen och ber mig plocka bort den. Sure, säger jag och hinner trött som jag är tänka en tanke att oj vad det ska vara noga, då. Jag drar av tejpen från den inplastade sidan med en prydligt leende Therese på, och vips. Förstasidan går av och faller ut. Mannen i luckan tittar beklagande på mig och konstaterar kort att han inte kan släppa igenom mig. Panik.

Vidar hade redan gått igenom kontrollen var på väg in mot planet när jag förgäves försökte ropa på honom. Luckmannen måste ha sett min tårfyllda och något chockartade blick, för han ler och talar om för mig att "ditt sällskap" kommer informeras och han får möjlighet att stanna kvar han också. Jo tack. Han fick inte komma ut genom kontrollen, jag kom inte in. Personalen lämnade mig att vandra ner till ankomsthallen där Vidar, "om han valde att inte åka utan mig", skulle möta mig och där mina/våra väskor också skulle dyka upp.

Nere i ankomsthallen står Vidar och väntar. Väskorna dröjer. Jag vill inte längre åka. Vill bara hem. Problemet var att vi vid detta tillfälle inte hade något hem. Hade flyttat ifrån Norge, och lägenheten i Uppsala hade vi inte tillträde till förrän tre månader senare.

Vi samlade ihop oss, vandrade upp till flygbolagets desk och berättade vad som hänt. Fick betala 100$ var för ombokning och sedan bar det med all packning av mot polisens kontor för utfärdande av tillfälligt pass. Var rödgråten och dödstrött tvungen att fånga mig själv på bild för att få ut mitt rosa pass, vilket i sig var trevligt. Att det var rosa, alltså. Det lilla återstående problemet var att mitt visum till Indien var inklistrat i det gamla passet, och därmed inte längre var giltigt.

Till Stockholm och Indiska ambassaden. Övertala och snirkla och fjäska för snabb handläggningstid. Gick vägen som sig bör - det ska ju märkas att man hanterat Indier förr. Till Uppsala och sova hos några vänner. Och sedan, två dagar senare på planet mot Delhi.

image523Som sagt. Det har hänt förr. Reser utan pass gör jag inte igen. Kände mig därför aningens olustig när mitt (numera nya) pass inte låg där det skulle, i en av mina handväskor (dålig vana efter norgetiden). Har nu, efter att vänt upp och ner på hela vinden iaf hittat det. Precis där jag trodde att jag lagt det, bara att jag inte tittat tillräckligt noga från början... Antar att Indien-historien låg i bakhuvudet och stressade mig till slarvighet. Men, som sagt. Helt i onödan.

L.A. Weather forcast

image521                     image521                   image521                 image520
ons Klart 28 °C      tors Klart 23 °C     fre Klart 22 °C     lör Mestadels soligt 22 °C

One week to go!

Planning for Cali

En dag som denna när det snöblaskar utanför är det perfekt att sitta hemma och planera för resa till varmare breddgrader. Med bara en dryg månad kvar till avfärd tänkte jag försöka kolla igenom lite vad det är vi vill göra under våra veckor i L.A. Endel är givet, som Hollywood, Beverly Hills och självklart en massa tid med våra underbara vänner där borta. Vi tänkte också ta oss en trip till Vegas och ev Grand Canyon. Ska höra mig för lite med Jenny också angående must-sees och vad hon kan rekommendera.

Nån annan som vill bidra med tips så är det mer än välkommet!image446


























Resfeber

Ska iväg på en Stockholm/Uppsalatrip och har faktiskt resfeber...*lol* Ingen aning om varför, ska ju bara till gamla goa Uppsala.
image274

Nåja. Mobilen är laddad med massa ny musik (inklusive Celine Dions nya:), resväskan nästan färdigpackad och nu känner jag att det verkligen ska bli jättekul att träffa mina kära girlfriends.
Helgen är minutiöst planerad för att hinna träffa så många som möjligt och göra så mycket som möjligt. Speciellt kul ska det bli att gå på Shirley Clamp konsert i Uppsalas (nu äntligen klara) konserthus.


Mitt i allt ska jag också passa på att njuta av några pluggfria dagar. Tycker jag gjort mig förtjänt av det.

Mors!

 


Stormen efter lugnet...

Länge sen sist...det här börjar nästan likna min dammiga dagbok. Nåja, för er som tror att jag fortfarande ligger och slappar på beachen kan jag berätta att jag är tillbaks i vardagens hårda jobbvärld.
Semestern var fantastisk, varm och solig, bara alldeles för kort. Kunde gott stanna några veckor till. Säger jag iaf nu...
63536-25
Just nu är det full bröllopsplanering, och trots att det inte är mitt eget bröllop det gäller så är det ändock såå kul!! Ska vara VP på Samuel & Viktorias bröllop om några veckor så när jag inte jobbar sitter jag mest och pillar med lite planering. (Jag sa inte om jag satt vid skrivbordet med flitiga fingrar eller om jag låg i vertikalt läge med sand mellan tårna...:) )

Också blev det helt blankt i huvudet. Jag som samlat på mig så många inlägg och märkliga historier att skriva om...nu tycks det bara vara helt tomt...
 Kan väl lägga in några bilder då iaf.

Håll till godo;)


63536-24
63536-2363536-22

Väntande strand...

63536-19

Ja, nu ligger den stackars stranden och väntar på att två glada norsk-svenskar ska komma och liva upp atmosfären. Jag säger bara 30 gradig värme, sol, ljummet vatten och tolv dagar kvar...

Nyare inlägg