Herr gårman
Ibland händer det plötsligt. Hemma hos oss skedde det mer gradvis. Från att försiktigt ha ställt sig upp och balanserat en stund, för att någon månad senare kasta sig fram mot en stol eller ett bord och "råka" ta ett steg på vägen, till att, som nu, ställa sig upp, gå en bit, stå still en stund, och sedan gå lite till. Jag har haft svårt att veta vilket datum jag ska skriva in i lillens minnesbok under rubriken "dina första steg". Men nu vet jag. Från och med fredagen den 28e började Mr krypis avancera från knän till fötter, och även om han fortfarande kryper då och då, så är det tydligt att det nu blivit roligare att gå :) Nu blir det till att plocka bort nästa nivå av ömtåliga saker på hyllor och bord. Herr gårman är på framfart!
Kommentarer
Postat av: moster
vad duktig du är Deus! saknar dig! tack för det fina mms:et du skickade ;) kraam
Postat av: Johanna
Härligt!! Helt plötsligt blir dom så stora. Hoppas vi kan ses snart! Kram
Postat av: DEC
Se där ja. En till Herr Gåman! Så underbart härligt de tär att se deras lycka när dom inser att dom faktiskt kan gå.
Trackback