trace

Idag bli vår lilla kille ett år minus en månad. Utvecklingen går med rasande fart och han verkar lära sig nya saker varje dag. Igår kom jag på honom med att sitta och försöka ta på en strumpa han hittat i en låda. Att strumpan var pappans verkade inte besvära honom alls ;) Han bjuder på kramar (nästan) hela tiden genom att lägga kinden mot ens axel. Han förstår det mesta man säger och de senaste dagarna har han börjat härmas. Idag när jag var lite snuvig efter att ha kommit in från kylan kommer jag på honom att helt plötsligt börja fnysa med näsan. Antagligen för att jag gjorde det ;)

Tyvärr har de tolv timmarnas nattsömn börjat lysa med sin frånvaro. Den senaste veckan har han vaknat minst en gång varje natt och varit vaken i sisådär två timmar. Vi bara hoppas att han snart ska hitta tillbaks till sovrytmen igen. För övrigt är han som vanligt en glad kille, och hans underbara leenden, charmiga gångstil (nej, han kan inte riktigt gå själv än, men öva med gåvagnen går bra) och fantastiska gester får mamman på fall dag efter dag. Just när jag tror att nu kan han inte bli sötare så visar han upp nåt nytt han lärt sig, också står jag där, lika förundrad igen. Och så kommer det med all säkerhet att fortsätta hela livet.

Fina lilla Amadeus, snart ett år med dig. Du gör mig hel, mammas underbara skatt ♥