trace

En ny dag, lika kall som igår. Jag sitter påpälsad med både lurvsockar, lurvtofflor, tjock kofta och halsduk. Verkar inte spela någon roll hur varmt vi har det här hemma, under höst och vinter fryser jag konstant.

Dagen ser ut som så, att jag ska till skolan en sväng i eftermiddag för ett seminarium där uppsatsens forskningsplan ska presenteras. Ett nödvändigt ont, för just nu skulle jag helst bara ta vara på varje minut av tiden hemma med Deus. Det gör nästan fysiskt ont varje gång jag tänker på att jag inte ska få vara hemma och busa med honom längre. Som tur är vet jag att han har det precis lika bra med sin pappa, och dessutom gäller det bara knappt tre månader. Sen ska jag och lillen härja hemma ett tag till. Vad som händer när föräldradagarna är slut vill jag inte tänka på. Leva ska man göra idag, en dag i taget, och just nu ska jag försöka leva lite varmare genom att tända eld i kaminen. Mer värme till folket!