trace

 

I lördags var då äntligen väntan över. I alla fall delvis. Amadeus har frågat och undrat och funderat över när julen egentligen skulle komma, och när han äntligen skulle få alla paket vi så länge pratat om. "När det blir vinter och kommer massa snö" har vi sagt. Så kom ju snön för någon vecka sen, och då undrade han "Har det kommit massa massa snö? Ska vi åka till julen nu? Kommer tomten till farmor?" (Vi kommer fira jul hos hans farmor och farfar i år) 

 

Även om lillen tvingas vänta några veckor till på tomten och på julen själv, så är adventskalendern ett väldigt bra tillfälligt substitut. Hans ögon formligen lyser varje morgon då han kommer på att han ska få öppna ett nytt paket. Detta är första året han verkligen förstår det hela med paket och julklappar, och eftersom mamman älskar att både ge och få presenter så känns det extra roligt att det uppskattas. Vad som ligger i paketet verkar mindre viktigt, det är pappret och snöret som gör det. Antar att det kommer att ändras med åren, men just nu är det bara helt perfekt :)

 

Ps. Det ska sägas att luckorna (spikarna) som ser tomma ut på bilden senare fyllts på med små skattkartebeskrivningar, då vissa av paketen helt enkelt var för stora för att hänga upp.