trace

Okej, detta inlägg kommer enbart att handla om min förlossning. Flera har bett om att få höra hur det hela gick, så istället för att repetera historien flera gånger så publicerar jag den här. Ni som inte är intresserade kan alltså sluta läsa nu :) (Obs att tiderna är ungefärliga, har inte helt koll på vad som hände exakt när.)

Onsdag 30/12
01.00 Jag har precis gått och lagt mig. Somnar till lite lätt.
01.30 Vaknar med ett ryck av att det är plaskvått i sängen. Det tar ett tag till jag förstår att det är vattnet som gått, och som fortsätter flöda med ett väldigt tryck... Ropar på Vidar, lyckas ta mig upp ur sängen och in på toaletten.
01.45 Ringer förlossningen för att be om råd. Jag får frågor om hur mycket vatten som kommit, vilken färg det är, om jag har regelbundna värkar etc. Eftersom jag bara har oregelbundna smärtlösa sammandragningar så bestäms det att vi ska avvakta, och sedan komma in till förlossningen 09.30 dagen därpå. Barnmorskan råder mig att försöka sova. Lättare sagt än gjort. Vid det här laget har jag insett att det faktiskt är på riktigt, och jag skakar okontrollerat. Går iaf och lägger mig och försöker koppla av.
03.00 Jag ligger fortfarande vaken och nu har sammandragningarna blivit mer regelbundna, så jag ringer till förlossningen igen, och det bestäms att vi ska komma in redan kl 06.
06.20 Jag har tydligen lyckats somna en stund iaf, för nu ringer de från förlossningen och undrar var vi håller hus. Jag väcker Vidar, vi packar ihop våra saker och åker in till Ryhov.
07.00 På plats på förlossningen, blir visade till ett undersökningsrum där man mäter CTG (bebisens hjärtljud samt mina sammandragningar). Bebisen mår bra, och det visar sig att det går ca 7 min mellan sammandragningarna. Vi blir visade ut till allrummet där vi får frukost medan det diskuteras huruvida vi ska stanna kvar eller bli hemskickade. Jag var vid det här laget helt övertygad om att vi skulle få åka hem igen.
09.00 Vi får veta att man bestämt att vi ska stanna kvar - detta pga infektionsrisk samt eftersom jag har regelbundna sammandragningar. Vi blir tilldelade ett förlossningsrum. Jag lägger mig på sängen och slumrar till några minuter.
10.00 En barnmorska undersöker mig och det visar sig att jag bara är ca 1 cm öppen. 
10.45 Jag får nån gel insprutad som ska hjälpa livmodertappen att mogna snabbare.
12.00 Ny undersökning, fortfarande inte öppen mer än ca 1,5 cm. Nu börjar jag dock känna av att sammandragningarna blir mer smärtsamma. Min livlina just nu är den TENS-apparat som jag haft med mig, och som jag inte vet hur jag hade klarat mig utan. Även profylaxträningen kommer väl till nytta och jag får flera gånger beröm för min andning.
14.00 Beslut om att jag ska få värkstimulerande dropp för att få igång värkarbetet.
15.30 Värkarna kommer lite tätare och gör riktigt ont, men fortfarande händer det inte särkilt mycket. Vid undersökning är jag öppen ca 2 cm. Droppeffekten höjs för att få igång värkarna ytterligare.
16.00 Skiftbyte i personalen. En gullig praktikant kommer in med mat och nyponsoppa till mig.
17.30 Nu kommer värkarna med två tre minuters mellanrum och räknas som etablerade. Personalen säger att from nu kommer vi behandlas som vilken förlossning som helst. Vi är alltså igång på riktigt.
18.30 Fortfarande inte öppen mer än ca 2,5 cm. Börjar tappa sugen och undra om barnet någonsin ska komma ut. Blir erbjuden middag men har svårt att få ner något i magen. Dricker istället Coca Cola flitigt.
19.30 Får antibiotika intravenöst, detta för att skydda barnet från infektioner, då det gått 18 timmar sedan vattenavgång.
20.30 Är nu ca 3 cm öppen. Då värkarna börjar bli outhärdliga ber jag om att få prova lustgasen, men blir rådd att "spara" denna tills jag är öppen 4 cm. Jag talar om för barnmorskan att jag kommer vilja ha ryggbedövning så snart det är möjligt. Hon menar att "på det sätt du hanterar värkarna i nuläget så är du långt ifrån en ryggbedövning". Antar att det var en komplimang, men för mig kändes det mer som ett hot om att jag inte skulle få den EDA jag väntat på. Droppeffekten ökas på ytterligare.
22.00 Ny personal på plats. Personal som jag trivs mycket bättre med och som får mig att känna mig trygg. Ny undersökning visar att jag har öppnat mig 4 cm.
22.45 Jag ber om lustgas, och blir denna gång inte ifrågasatt, utan får den magiska masken i handen fri att använda när jag vill. Fungerar fantastiskt bra och jag kommer på mig själv med att sitta och småle emellanåt.
23.30 Värkarna blir kraftigare och jag hanterar dem inte lika bra som tidigare. Personalen frågar om jag funderat på ryggbedövning. Jag tvekar, med tanke på att jag kanske kommer behöva den "bättre" längre fram. Barnmorskan berättar att den håller i sig åtminstone åtta timmar, så om jag vill ha den så är det nu jag ska ta den. Vidar pushar på och jag bestämmer mig för att tacka ja. Ber också om ökad effekt på lustgasen.

Torsdag 31/12
00.00 Narkosläkare på plats för att lägga ryggbedövningen. Trodde den skulle göra ont, men mitt i allt som hände så kände jag knappt av den.
00.30 Bedövningen börjar värka och jag tror jag kommit till himmelriket. Känner inte av någon som helst smärta, bara ett starkt tryck under värkarna. Både jag och Vidar slumrar till några minuter.
01.15 TENS-apparaten har gjort sitt, då jag inte längre känner av när den är igång och inte. Plockar bort denna.
02.00 Går på toaletten och känner att "trycket" nu blivit så mycket starkare. Måste stå emot för att inte krysta.
02.40 Nu är det nästan omöjligt att inte trycka på när värkarna kommer. Blir undersökt och det visar sig att jag nu är helt öppen.
02.55 Får tillåtelse att börja krysta - vilken befrielse. Jag bryr mig inte om jag kommer spricka, vill bara att bebisen ska ut.
03.15 Ett litet bebishuvud kommer ut, och kroppen slinker efter. Jag ser direkt att det är en pojke. Han läggs på min mage, Vidar klipper navelsträngen och jag utbrister "det gick!"

Vår lilla son är här! 3750 gram tung och 52 cm lång. Namnet Amadeus var något som vi inte ens funderat på under graviditeten. Det var Vidar som mitt under förlossningen plötsligt kom på att "Amadeus är ett fint namn". Och det visade sig vara perfekt för vår lilla prins!