trace

Då var det dags för årets stora bikiniprovning. Igår eftermiddag kände jag att jag samlat tillräckligt mycket mod för att ta tag i det hela. Jag ger mig av in i de myllrande butikerna och plockar på mig några färgglada exemplar, tänker på min fortfarande vinterfärgade lekamen och hoppas försiktigt att jag hinner få lite färg innan jag visar mig för världen i detta totalt avslöjande klädesplagg (...hur nu det ska gå till...)Bikini kallades för övrigt från början "atom" pga sin minimala storlek ;)

Provrumsljuset är lika obarmhärtigt som vanligt och varje gång man står i dess sken avslöjas nya skavanker och... visst ser man fetare ut i provrumsspegeln än i spegeln hemma?!
För att göra det hela om möjligt ännu värre hade jag lovat min kära make att åtminstone prova en tangavariant av nederdelen. (Jag som annars stenhårt hållt fast vid mina kära "hotpants-bikinisar". Vad gör man inte för kärleken...)
Efter att ha genomgått ett sisådär tjugotal olika varianter hittar jag faktiskt en med (hör och häpna) tangabyxor som var riktigt fin. Och även om jag ser vit ut (läs: ÄR vit) så är inte den bleka färgen så där totalt genomskinlig som den kan bli när den blir påklädd tex knallgult orange och cerise.

Så, jag kände mig faktiskt riktigt nöjd när jag  promenerade ut ur butiken med min lilla påse. Det blev en rosa. Med bruna blommor och pärlor. Smakfullt. (hade jag haft den här skulle jag lagt in en bild, men ni får använda fantasin istället)

Nu fattas bara havet, beachen och solbrännan. Men det ska vi snart åtgärda.
Ciao Sverige. Du gav oss för lite sol...