trace

"En ohygglig varelse far stressad fram i staden. När han blottar sina hörntänder gnistrar det till av ondska i natten. Han rör sig fort i hopp om att vinna sin mästares förtroende, men den hemska lukten tvingar honom att gång på gång stanna och leta upp en ny genomfartsled. Lukten förtär hans lungor, hans horribla ansikte förvrids av den stank av helighet och himmelsk renhet som följer efter att Sonen beträtt Jerusalems gator. Det luktar helande, frihet och liv i hans spår. Död stannar till. Hans fjällade, svarta vingar slutar eka mot gatorna och först nu, när han står still, ser man hans imponerande gestalt. Han är en kompakt massa av skräck och hopplöshet. Hans aura är ångest, och varje gång hans andedräkt tränger igenom luften fylls atmosfären av nöd och fruktan. Runt hans hals hänger blodbestänkta bilder av offer han mördat, dräpt, strypt och dränkt. Han ser uppåt med sina stora, röda ögon och skrattar till lite hest.

   Natthimlen täcks av mörker och i en kanonad av blixtar möts änglars och demoners svärd i en strid som klyver stjärntecken mitt itu. Överallt kämpar änglar, mäktiga himmelska stridsmän, mot härskarorna över mörkret, Döds närmaste helvetiska följeslagare. En strid av detta slag har inte förekommit sedan skapelsens morgon. Den andliga laddningen ligger tung, och Förgöraren tycks skrika i natten – ett segerrop i Döds öron, ljuvlig demonisk musik. Hans lakejer har täckt honom väl och i skydd av mörkret flyger han vidare mot sitt viktiga uppdrag. Hans kropp, täckt av rivsår och ärr, lyfter några meter från marken. Han tar sats framåt medan striden kring honom ökar i intensitet. Han spottar fradga och skrattar vansinnigt när han tänker på Sonen. "Du trodde du kunde rädda dem", väser han. ”Men se på mig nu!” Han hånler för sig själv medan han ljudlöst rör sig mot den trädgård som kallas Getsemane."

Som sagt, den spännande fortsättningen finns att införskaffa på www.bkc.nu Löp och köp!
...och, Glad Påsk!