trace

Idag är det påsk. Ja, nästan iaf. Sista dagen innan ledighet. Hemma står väskan packad och det är sällan jag tycker så mycket om mina resväskor som när de är packade. På väg nånstans. Känns skönt. Denna gång är det Norge som hägrar. Inte fy skam. Så nå må eg kopple in norsken min :)

Jag har fått en morot av en kund idag. En motivationsmorot. Ett diagram där man fyller i varje veckas viktnedgång (eller uppgång...God help...) för att sedan få fram en fin, förhoppningsvis nedåtvikande kurva som sakta men säkert sträcker sig mot målet.
Hittills ser kurvan närmast ut som ett bergsstup och det är ju fantastiskt, men något säger mig att det kommer ha skett en förändring efter helgens godsaker... Våra kära kunder har nämligen skämt bort oss med påskägg och choklad... Dessutom har vi en värpande höna på receptionsdisken. Och som om inte det vore nog blir det påsktårta senare idag...
Nåja. Det får bli frukt för min del. Och huruvida kurvan hjälper mig med motivationen återstår väl bara att se. Att döma av upphovsmannen som ideligen "flyger" förbi här med lätta steg så verkar den vara en alla tiders morot. Så, man kan ju hoppas.

En sak är iaf säker - även om det är svårt att hålla fingrarna från godiset så är det desto roligare att förbränna karamellerna. Faktiskt. Jag har nämligen hittat världens roligaste träningspass, kallat JAM. Hiphopinspirerat och hur kul som helst! Man känner inte att man tränar för det är så grymmans mycket yo och waz'up. Fantastiskt.